Babelibubbla

I can se the sunshine. Bow wow wow..



Hjälpte min arbetskambrat att skriva kärleksbrev idag.
Jag är nu hennes sekreterare som hon så fint vill utrycka det.
"Du skriver så bra, ge mig ditt nummer".
Smickrande.
Tänk om man kunde få skriva kärleksbrev till någon själv, men nej det går inte. Det skulle bara skrämma iväg, iallafall den åldergruppen jag är i. Disskuterade även med henne om varför det inte håller lika länge i förhållande längre. Varför folk skiljer sig osv.
Vad vi kom fram till var att vi, den ynge generationen har alldeles för många valmöjligheter och så är det även okej nu för tiden att byta parten titt som tätt. Vi är så fruktansvärt borskämda och har alldels för höga huvuden, de gör att vi tror att det hela tiden finns någonting bättre "där ute " för oss. Glömmer att uppskatta det vi har.
Jag hatar gemförelser. Såklart det finns dom som ser bättre ut, är bättre än vad man själv är. Men det finns bara 1 du.
Jag säger såhär.. den som får mig och sedan får för sig att leta efter någonting bättre är inte värt det bästa jag. Den Killen har inte sätt Det bästa i mig för det var inget bästa för honom. No Match, no klick, no slösa tid på.
Gå vidare.


tipp tapp tipp tapp